Slut i rutan

Oj boj toj… Jag vet faktiskt inte vilken av oss som är tröttast, bebisen som sover i hörnet på soffan eller vi föräldrar som sitter med halvslutna ögonen någonstans i mitten av samma soffa och försöker stötta upp varandra.

Men vilken dag vi har haft.

I tidiga morgontimman stegade vi nämligen upp och packade ihop oss – ett gäng vänner och bebisar och begav oss söderöver.

Så imorse när jag skrev rullade vi i all hemlighet in i Malmö för att överraska Kajan som flyttade dit igår. Överraskningen var både för att hon flyttat (ifrån oss) och för att hon fyllde år idag.

Det var lite nervöst för det var vår första längre utflykt med lillan och då hon haft en lite gnällig vecka så fanns det lite oro i magen att hon inte alls skulle uppskatta en överraskningsresa lika mycket som vi.

Precis när vi kom så stannade vi till på Malmö C för att uträtta några ärenden. Jag sprang iväg (på något som jag trodde skulle ta några minuter bara, så fel man kan ha) och Skrutten passade lillan. När jag såg Skruttens namn på telefondisplayen så förstod jag att det var dags att börja springa.

Lillan hade blivit panikhungrig i bilen och hon var vansinnig. Minst sagt.

Hon är ytterst snäll och harmonisk vår lilla Böna, men när hon väl blir arg och skriker så skriker hon så man knappt kan förstå hur en så liten människa kan avge så mycket ljud.

Problemet var bara att jag redan innan hade problem att hitta ut ur stationsbyggnaden (varför var precis ALLT ombyggt sedan sist?) och detta blev inte lättare när jag hörde min bebis gallskrika i andra sidan av telefonluren.

Om någon såg en nybliven mamma på centralen imorse med svetten lackandes och med panik i blicken så var det bara jag som försökte testa på livet som sprinterstjärna.

Mitt hjärta lugnade sig från rusningen och tårarna började krypa ner i tårkanalerna igen i takt med att jag tröstade lillan. Men fy…

Därefter fick vi dock till både överraskningsfrukost och ett besök i Kajans nya lägenhet. Det väl ack så härligt att allt blev så bra till slut.

Efter allt överraskande så åkte vi tillbaka till hemmets (lugna vrå) och pustar nu ut i soffan. Lite smågodis som blivit över och en hyrfilm. Mer kräver vi inte ikväll.

Och lillan? Vi fyller på maten lite då och då, men i övrigt sover hon tungt efter dagens äventyr.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *