Bland farmors saker

Igår, när en av sommarens finaste dagar visade sig, så spenderade jag istället omkring sju timmar i bil med att köra Göteborg, tur och retur, över dagen.

Vi skulle ta hand om det praktiska efter farmors bortgång och om jag ska vara ärlig så hade jag ont i magen kvällen innan. Över hur det skulle kännas att komma till hennes lägenhet och hon inte stod där i dörren och mötte oss.

Det var nästan så en ville bli barn igen och bara säga ”jag vill inte” och vägra göra det där som kändes så jobbigt.

Det var så klart jobbigt. Men också väldigt fint. I någon konstig form av kombination.

En del av det praktiska var att ta hand om farmors saker och med mig hem har jag så mycket som andas hon. Och farfar. Och barndom.

Sent på kvällen landade jag här hemma, trött både fysiskt och mentalt, och tog inte in några saker från bilen förrän idag.

Det känns fint att ”flytta in” farmor och farfars saker här hemma och att de får leva vidare här hos oss. Och att våra barn också är bland några av deras saker och att de får egna minnen kring dessa.

Idag har vi vänt halvt upp och ner på huset med att sätta nya saker på sin plats, flytta runt eller ta bort gamla saker, och så har vi druckit kaffe i farmors kaffekoppar, dukat med hennes porslin och känt och klämt på saker.

Nu har det redan vädrats en del känslor här mellan raderna men för den som orkar så kommer här också lite andlighet. För flera, visserligen små, sammanträffanden har följt oss genom hela dagen.

Att det kom ett erbjudande till oss, precis idag, med koppar i samma serie från Rörstrand som farmors fat, att vi rensade ut en låda ur ett skåp och där i hittade sparade födelsedagskort från Altheas treårsdag förra året och det första Andreas öppnar var det från farmor… och så vidare och så vidare…

Lite gåshud får en faktiskt. Älskade farmor, som vi saknar dig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *