”Den vackra vita klänningen”

Som stora loppan tjatat om att få prova min brudklänning (hon är ett stort fan av klänningar överlag och den här klänningen har hon liksom sett som ”the dress”) men jag har faktiskt sagt nej. Ungefär en 12678 gånger.

Jag är nämligen något rädd om klänningen och det finns en viss risk att hon sedan vill springa runt och leka i klänningen. Alternativt att hon vägrar att ta av sig den.

Men så plötsligt fick jag feeling och sa ja. Och som hon uppskattade det. Juni fick vara med på ett hörn och svepa in sig i slöjan.

Fick faktiskt en liten tår i ögat när hon hade den på sig. Dels för att jag tänkte på att jag en dag, kanske, ska få uppleva hennes bröllopsdag. Men också för att jag nästan ångrade mig lite att vi inte gifte oss nu när hon är större – så att hon hade kunnat vara med.

Och på tal om att få feeling… Sedan kom ju tanken om även jag skulle hoppa i klänningen.

Jag har faktiskt aldrig haft den på mig igen efter bröllopet och nu var jag aningens nervös över om det skulle gå överhuvudtaget. Det är ju trots allt en graviditet, ett års amning och inte riktigt lika strikt kosthållning och träning sedan dess.

Men kolla! Det gick! Visserligen inte lika glammig som på den stora dagen utan istället osminkad och håret i helgtofs. Men det gick!

Kanske lite svårare att andas i den än sist, så inte riktigt där ännu, men ändå liksom…

Kul!

Nu ska vi fortsätta med dagen här hemma och så ska jag placera ut ett gäng gröna krukväxter. Storfyndade på Blomsterlandet igår som hade 50% och hittade så mycket fint.

Hoppas att ni har en fin söndag!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *