Det gick kanske inte helt bra för oss…

…att fira bröllopsdagen i år. Fyra hela år sedan vi sa det stora ”ja:et” minsann!

Det började med att jag insåg klockan 21.51 kvällen innan att det var bröllopsdag i antågande. Romantiskt visst?

Men sedan hade jag ändå en ganska så stark tilltro till att det skulle ordna upp sig under dagen.

Jag har ju en hel dag på mig!” och så vidare…

Till saken hör ju bara det att jag, i stark samklang med min man, lever ett liv som just nu är… lite drag i liksom. Dagarna känns ibland som ett virrvarr av saker som ska göras, hanteras, upplevas, njutas av etc etc.

Inte riktigt det där lugnet längre som jag kände att jag/vi hade fått till efter semesterresan i våras.

På tal om detta ämne så såg jag, på lunchen, en person i min ålder som satt och läste en bok. Länge. Mer än en lunch. I mina mått räknat – superlänge. Och tänkte spontant ”veeeeeeeem hinner läsa en bok mitt på dagen?!” i ett inte så särskilt balanserat sinne.

Men ja ja…. Det där var ett långrandigt sätt att berätta – jag hann inte ens tänka tanken på något romantiskt – så glass och en flaska bubbel på uteplatsen fick duga utmärkt som firande.

Om det inte varit för att Juni fick feber så jag stannade hos henne länge och Andreas hade en maratonläggning av Althea så att han inte kom ner förrän glassen hunnit smälta, jag svept glaset skumpa och hunnit ställa in glassen i frysen igen.

Ja ja… bättre lycka nästa år kanske?

Och på tal om det där virrvarret till vardag så har jag råkat ha turen att mycket roligheter ramlar ner i knäet för tillfället, en av dessa är att jag just nu befinner mig i Malmö med Andreas jobb och har precis avklarat en mordgåta på kasinot.

Jag som inte ens hunnit berätta varken om vår midsommar eller om Beyonce men… Vi ska fortsätta kvällen här och sedan får vi se vart den slutar.

1 Kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *