En dag på Tivoli

Jo men här hade en väl kunnat bo? Ett litet slott så där bara.

Igår överraskade vi tjejerna med en dag på Tivoli i Köpenhamn. Så mysigt och trots att en förstod att det var fejksnö lite varstans så infann sig julkänslan av allt det vita och all julpynt. De hade minst sagt gått all in med alla julgrejer.

När Althea ville åka massa karuseller och Juni var mindre sugen på detsamma så tog hon och jag istället en egen liten sväng. Det blev en intensiv timme för mamman i familjen, eftersom vagnen råkade vara kvar hos Andreas och Althea samtidigt som Junis favoritlek för tillfället är att springa ifrån sin mamma.

Minns så väl denna fasen hos Althea och jag hoppas, lika mycket nu som då, att den snart är över. Det där som syns ovan är hennes nu-sticker-jag-snart-min och då gäller det att hänga på.

Sedan att hon också råkade bli hungrig samtidigt varpå hon varvade löppassen med att ställa sig och skrika ”KORV!” vid diverse caféer . Till exempel på något lite mer posh café där fina damer satt och hade afternoon Tea. Populärt…

Sedan samlade vi ihop familjen igen och hittade ett ställe med våfflor och varm choklad. Dra mig baklänges vad god choklad. Varför smakar allting alltid bättre utomhus?

Lilla loppan somnade en stund i vagnen och vi kikade, ännu en gång, här uppe. Jag och Andreas hittade de godaste nudelsopporna vi ätit i något litet hål-in-i-väggen-ställe på vägen och äntligen fick vi sänka tempot lite och bara strosa runt.

Stora loppan fick en enorm sockervadd och så åkte vi slänggungorna, berg- och dalbanan och något annat åk som var på vatten där man skulle prickskjuta samtidigt, tills vi mådde illa och sedan började det bli mörkt.

Också roligt att min tävlingsinstinkt gjorde att jag gick bananas inne i den där prickskytte-grejen och sköt hej vilt. Alla i båten hade varsin färg på ”pistolen” och den färgen syntes på diamanten (som var det man skulle pricka) om man prickade först. Min blå färg syntes nästintill jämt under åkturen (yay!) tills pojken som satt framöver oss lite tyst sa ”mamma det blir ju aldrig min färg…” och jag insåg att (vuxna) jag kanske skulle chilla lite.

När det började mörkna så blev det också mycket folk på Tivoli att jag fick panik. Stora folksamlingar och hålla reda på mina barn är inte en av mina favoritaktiviteter. Så då packade vi snabbt ihop oss och gav oss iväg mot tåget hem.

 

1 Kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *