Ny spegel, stolthet och status just nu

Ny spegel, stolthet och status just nu

Tisdagskväll och jag sitter uppkrupen i soffan och huttrar lite. Det känns så tydligt i vårt hus när temperaturen dyker lite snabbt, då är det som om att huset inte hänger med och inte hinner värma upp i samma takt. = väldigt kallt.

Kvällsdrömmer just nu om att installera en kamin eller i vart fall krypa ner under täcket – men jag har lite kvar att stå i ikväll innan jag kan göra så, fastän att klockan hunnit passera 22.

Här ovanför ser ni, med mycket stolthet, en stor spegel som jag satte upp i helgen. Alldeles själv.

Så roligt att jag kan känna en sådan stolthet över en spegel när Andreas byggt hela himla huset? Eller kanske det är just därför? Eftersom han är snickare finns det en ”viss” tendens att han gör alla dessa praktiska saker här hemma. Men nu så var han inte hemma i lördags men jag har på tok för dåligt tålamod för att vänta en dag. Kan minsann vara produktivt med dåligt tålamod.

Annars då?

Lilla loppan har precis blivit frisk, för att bytas av av sin stora syster som fick feber strax efter skollunchen, vi försöker för fullt få ordning på sovtider (igen!), jag har redan smugit igång julpyntet här hemma p g a ogillar höstmörkret och så ska jag alldeles strax dra igång julplaneringen med storfamiljen.

Låter nästan som att all pepparkaksyra har gjort att julkänslan infunnit sig riktigt tidigt i år. Och härligt är väl det?

1 Kommentar
En prasslig underbar gå-bort-present

En prasslig underbar gå-bort-present

I reklamsamarbete med Gille 

Gille

Gille

Gille
Gille
Hej alla fina… Jag har alldeles precis kommit från att följt med min vän Petra på en grej ikväll men det hinner vi inte avhandla nu för nu ska vi prata lite mer Gille. Alltså jag säger bara RACKARNS vad roligt det är med dessa pepparkakshus – det finns verkligen inte nog med saker att hitta på kring dessa.

Denna gången blir de till en alldeles utmärkt gå-bort-present. Från barnen till sin mormor.

Då och då händer det nämligen att tjejerna sover över hos sin mormor. Ibland planerat, ibland mindre planerat, ibland för att det står något särskilt på mitt och makens schema, ibland för att de bara längtar efter sin mormor. En gång i veckan har mamma tjejerna, Juni en heldag och Althea efter skolan.

Är SÅ tacksam för deras relation!

Hur som så pysslade vi ihop en så himla gullig gå-bort-present för dem att ha med sig i packningen. Gille mini-pepparkakshus (solklara favoriten just nu!) och så massor av dekorationstillbehör.

Mer riktigt: Två burkar av Gille mini-pepparkakshus, marshmallows, färdig kristyr i pastellfärg, polkagrisstänger och så några hus vi hade förberett.

Vi gjorde förresten två av pepparkakshusen som höghus. Vi tog helt enkelt dubbla huskroppar som vi monterade på höjden och sedan ett tak på. Blev riktigt roligt. De syns inte helt bra här, men de kommer synas ännu bättre ett ett inlägg längre fram.

Med denna prassliga present kan man gå bananas med pepparkakshus, kristyr och dekoration.

Gille
Ser ni så tjusigt?

För att inte tala om mysighetsfaktorn att vi nu börjat sprida ut ljusslingor lite varstans. Erkänner att vi till och med har tjuvstartat och hänt upp julstjärnor i fönstren här hemma.

Och… (Vågar knappt erkänna) Adventsljusstakarna är framme också, men vi har inte tänt dem ännu – då är det väl ok?

Kom på alldeles precis i detta nu att detta hade kunnat fungera som en alldeles utmärkt gå-bort-present även för oss vuxna!

1 Kommentar
Astrid Lindgrens Värld – höstedition

Astrid Lindgrens Värld – höstedition

Hej höstlovets sista timmar. Det som jag först hade lite ont i magen över att barnen inte skulle vara helt lediga på men oj oj så mycket roligt vi har hittat på – sett MAIF kliva upp i Allsvenskan, Magishow med Douglas Nordenfelt och Vilgot och så finalen med två dagar på ALV. Detta underbara ställe.

Vill ni se hur vi haft det där? Hoppas det, för här kommer det:

Tidigt… Eller ok, inte riktigt så tidigt som vi tänkt oss eftersom vi försov oss, men runt 07 satte vi oss i bilen och följde GPS:en mot Vimmerby.

Någon roade sig en liten stund med att låna mina glasögon och jag tyckte hon var ungefär hur fin som helst.

När klockan hade passerat 10 fick vi återigen (med hänvisning till att vi var här i somras) lov att gå runt i dessa omgivningar. Nu frostkrispiga och med mycket mindre grönt än sist. Men vilken höst/vinterkänsla.

Vi hann med både fika, lunch, vilostund, mer fika och teaterföreställningar innan mörkret kom och det var dags att checka in i stugan.

Vi bodde i Lyan – en så fin stuga – och här lekte Juni och Lemoni medan Althea ritade och Kimmen och Frida stod för maten. Andreas bidrog med musiken och jag… fotade och beundrade stugans inredning. Vi är bra på olika saker.

Morgonen efter vaknade barnen förväntansfulla och föräldrarna likaså. De senare var kanske lite mindre morgonpigga eftersom vi satt uppe långt in på natten och skrattade. Vad Juni och Lemoni tittar på? Den här ljuvliga utsikten:

Strax efter att vi förberett stugan för utcheckning så hann vi med en sväng lek innan vi tog oss till Majkens Café för frukostbuffé.

Med frukost i magen så väntade en hel dag till inne i parken. Jag upplever att det var ännu fler människor än i somras, och därav lite mer trängsel och ännu mer ”vara i god tid” som behövdes inför föreställningarna, var det kanske för att det visades färre föreställningar kanske? Så att alla inne i parken hade lite färre ställen att sprida ut sig på?

Jag roade mig en liten stund på egen hand med att kika in hos Lotta på Bråkmakargatan och hos Tant Berg. Det ser exakt ut som under inspelningarna – hur häftigt?

Förutom alla teaterföreställningar så är den här dra-sig-över-ån-flyt-grejen tjejernas stora favorit. Här står vi tills jag skäms alltför mycket över köbildningen bakom oss och övertalar tjejerna att kliva av.

Bland föreställningarna var Ronja, precis som i somras, vår gemensamma favorit. Blir precis lika rädd varje gång under föreställningen ”Natten då Ronja föddes”.

Den här bilden sammanfattar fint hur glada i var över vårt besök här, och sällskapet. När mörkret lagt sig och klockan hunnit passera 19 satte vi oss i bilen igen och styrde söderöver. Hej och hå så trötta vi var. Tror att jag somnade på 32 sekunder efter att vi lagt oss i sängen här hemma.

Och med detta sagt så ska vi nu säga tack och bock för denna höstlovsvecka – tack – du var väldigt fin!

 

 

 

1 Kommentar