Träning och sånt

Träning

Träning

Det är verkligen hög tid att ta tag i det där med träning nu igen. Efter ”ett tag” av att ha misshandlat… ok, misshandlat kanske är ett starkt ord, men i vart fall ”inte tagit hand om” sin kropp så är det nu minsann dags att börja göra det.

Därför har både jag och Skrutten infört en del träningspass i veckan igen, ett pass på gymmet är redan avverkat idag, och lite mindre av det där ”unna sig” och lite mer av ”bra för kroppen” i matväg. Vi har fullständigt snöat in på Kesella både som frukost och som mellanmål.

Och om någon vecka ska vi inleda Höstracet tillsammans med en kollega till mig och hennes sambo. Fortsättning följer…

Inga Kommentarer
Ta mig tillbaka till augusti 2010

Ta mig tillbaka till augusti 2010

Mitt i GI/LCHF/LCHQ och alla andra bokstavskombinationslivsstilers-kämpande så kan man ibland (lätt) tappa inspirationen och så gärna bara vilja gå tillbaka till att kunna äta en påse godis för att det har varit en lång och/eller jobbig dag. Just ikväll är en sådan kväll, godislådan som är fylld med hårda karameller och ostbågar som blivit över sedan festligheter i helgen lockar extra mycket.

Precis då springer man på bilder som har något år på nacken och som kommer från tiden då vi var ett gäng som inledde ”Viktkamp 2010” som syftade att gå ner 7% av vår kroppsvikt fortast möjligt. Vi var väldigt seriösa måste jag säga –  med lagindelning, domare och invägning varje fredag. Och samtliga av oss lyckades gå ner en hel del, trots att tävlingen tog slut då en viss person gick ner alla samtliga 7%  på bara två veckor.

När jag sprang på bilderna tänker jag bara – ”vart tog de där benmusklerna vägen? Och varför i hela friden uppskattade jag inte dem då?!”.

I sann icke-jantelagsanda så tänker jag att det faktiskt såg ganska så bra ut, och i nästa tanke tänker jag – Beach 2012, nu kör vi!

Inga Kommentarer
Löpsedlarna skvallrar

Löpsedlarna skvallrar

Så här lagom efter jul och inför nyårsafton så ropar löpsedlarna saker som ”10 sätt att förlora vikt – snabbt”, ”Kom i din nyårsblåsa efter all julmat” och ”Förlora vikten – på 15 sekunder”. Syftet bakom det hela är ju att bedja till svenskarnas dåliga samvete efter kanske en köttbulle eller en prinskorv för mycket och genom detta – sälja tidningar.

Detta rimmar i och för sig ganska så väl med mina egna planer efter frossande i potatismos, skinka och grönkål under julhelgen, för en av mina främsta tankar under annandagen var – nej nu j-klar får det blir ordning på torpet. Och med torpet menar jag då kroppen.

Efter en höst, för att inte säga ett helt år, av alldeles för lite träning och motion och dessvärre desto mer av ”goda saker” såsom godis, läsk och andra snabba kolhydrater så börjar det bli dags att ändra på vanorna.

Det är kanske inte så konstigt att byxlinningen sitter lite tajtare än vanligt när man spenderar flera timmar i bil varje dag, desto fler timmar vid kontorsstolen, äter grillspett och pommes till lunch var och varannan dag och sedan inte kompenserar detta med träning.

Därför var det storslagna planer som smiddes i mitt lilla huvud igår. Det var planer om träning, sund kost, morgonpromenader och inget godis förutom på helgerna. ”Imorgon – då gäller det” var väl slutklämmen.

Sedan kommer den där morgondagen helt plötsligt. Morgondagen kommer lika fort som Usain Bolt springer 100 meter. Och vad händer?

Man går upp och stressar som vanligt (ännu en av mina dåliga vanor som gärna får brytas) och hinner bara få i sig en kopp kaffe såsom näring, vilken dessutom dricks i bilen, på lunchen bar det av ”runt hörnet” där det serverades grillspett med pommes, middagen blev det inte helt nyttiga maträtten tacos och om det blivit någon träning idag..? Nej det har det inte blivit…

Och så undrar man varför det är så svårt att bryta ovanor… För att man själv tillåter sig att fortsätta följa dem. Konstigt att de där kilona inte bara rinner av en bara för att man bestämt sig för att de ska göra det. Mycket konstigt.

Jag stod i matbutiken innan idag och studerade de där löpsedlarna. Samtidigt tänkte jag fnysandes ”men åh, vem går på det där egentligen..?” och skrockade lite för mig själv när jag demonstrativt inte köpte någon av de tidningar som tillhörde löpsedlarna.

Nu efter en tacomiddag med alla väldigt nyttiga tillbehör såsom dipp, nachochips och guacamole så känner jag mig lite… snopen. Jag borde nog köpt någon av de där tidningarna. För min självdisciplin sträcker sig inte längre än si så där till tankarna.

Inga Kommentarer