Vardag

Monsterdonuts och pyssel gone wrong

Monsterdonuts och pyssel gone wrong

Igår satt Althea och pinterestade loss på bak inför Halloween och då kom jag att tänka på dessa monsterdonuts som vi gjorde förra året ungefär så här års ~ HÄR kan ni kika mer på dem.

Men så vandrade tankarna också iväg på de där pysslena som inte blir särskilt tipp-topp-bra. Det finns ju nämligen ett gäng av dem också – och här kommer topp 3:

1. När jag försökte mig på att göra papier maché tillsammans med en otålig treåring och en bebis som vägrade att ligga själv 

Det skulle bli en spargris av papier maché där vi egentligen bara skulle klä en ballong med pappersremsorna, låta torka och sedan forma till en spargris. Men att kombinera tapetklister, tunna tunna pappersremsor med en otålig treåring, en bebis i bärselen och en mamma som inte sovit en full natt på några år… hur tänkte en där?

(Det blev aldrig någon spargris)

 

2. När jag nyförlöst försökte sy bebismössor

Jag har aldrig kunnat sy och jag kunde ju inte det bättre bara för att jag precis blivit mamma. Men det sas ju vara så väldigt lätt.

Så för att känna mig så där mammmammig så köpte jag tyg, lånade symaskin och… fick sedan hormonstorm och efterföljande tårar när jag inte fick ihop en endaste liten mössa, inte ens en halv om jag minns rätt…

(Ett till barn senare och några år klokare så vet jag att det finns massor av fina mössor att köpa)

 

3. Spökbananerna som blev barnförbjudna

Och så var det den där gång som jag pinterestat frusna bananbitar som doppats i vitchoklad, fått godisögonen och därefter såg ut som små gulliga spökglassar.

Problemet var bara att när mina var klara så såg de mer ut som… ett preventivmedel.

(De fick aldrig äta av dem)

1 Kommentar
Vi plockade in hösten

Vi plockade in hösten

Det blev en krans av höstlöv som fick ersätta den torkade eucalytusen som hängt i vardagsrummet ett bra tag. Och även om jag inte är den största påhejaren av toner som går mot rött (har inte ens fallit för allt det röda som är i modet just nu) så måste jag säga att höstlövens färger är magiska.

När jag pysslade med denna sent på kvällen så satt Althea bredvid och målade teckningar och jag tyckte det var så mysigt. Började prata med henne om alla årstider som finns och frågade vad hon tyckte var bäst med hösten och så vidare…

Då kontrade hon med ett ”mamma jag tycker att det är dödstråkigt att prata”.

Jo men ok…

(Vi pysslade sedan vidare i tysthet)

Kransen gjorde jag genom att bara binda fast löv på en grund som Andreas gjort i armeringsjärn – så fint att han alltid är med och fixar när jag får en massa idéer.

Nu väntar en ny jobbdag och där jag ska försöka komma hem i lite mer rimlig tid – behövs nog också med tanke på att Juni inte ens ville kramas nu på morgonen. Antagligen är det mina egna hjärnspöken men jag tänkte direkt att hon var arg för att jag var borta så länge igår.

Ack ve detta dåliga samvete…

Inga Kommentarer
En oplanerat lång jobbdag

En oplanerat lång jobbdag

Det blev en oplanerat lång dag på jobbet idag och först nu är jag på ett tåg på väg hem. Det sög till i mammahjärtat när jag insåg att det skulle bli några timmar längre än planerat och än mer när jag inser att jag knappt hinner träffa Juni alls.

Usch, i vissa stunder vill jag bara kunna klona mig själv och kunna vara på två platser samtidigt…

Nu återstår att se om jag klarar att slita mig ifrån min stora loppa för att ta mig iväg till den planerade träningen eller om jag skippar den. Eller om jag kanske tar med henne kanske… 

Så här såg det i vart fall ut hemma på morgonkvisten och det slår mig alltid att jag ytterst sällan bäddar sängen hemma. Andreas kan i och för sig tycka att det är viktigt och bäddar ibland till och med strax innan vi går och lägger oss.

Jag kan istället tycka att det kvittar för det kan nästan se lika mysigt ut obäddat. Att ha en renbäddad säng dock – det är oslagbart.

Inga Kommentarer