Vardag

Status

Jag är mör i kroppen efter ett dubbelt träningspass (gym och dans), men det är en skön mörhet.

Tre av fyra familjemedlemmar sover redan sött och fajtas om platsen i sängen.

Jag fullkomligt älskar att vi ”vunnit” en timme extra. Säg hej till pigga (nja… lite piggare i vart fall) morgnar och istället trötta kvällar.

Jag längtar tills fredag. Inte bara för att det är fredag utan för att jag och mor ska ha en eftermiddagsdejt.

Jag är kär i min nya Mac, även om frustrationen tenderar att titta fram lite då och då för att det är mycket nytt att lära sig.

Det är dansuppvisning om fyra veckor(!), inte alls nervös redan, inte alls…

I helgen ska vi trädgårdsfixa. Måste bara se till att rota fram de där gröna fingrarna. Vet inte riktigt vart de befinner sig egentligen.

Och så är det ju frukost Ritz på morgonen på lördag.

Annars inga planer för helgen som utlovats Skrutten.

Inga Kommentarer

Måndag och en timme extra

Ja, för visst har den där timmen känts både igår och idag? Just idag var den där timmen extra välbehövlig då det damp ner ett projekt i mitt knä som jag inte riktigt väntat mig. Men men det är väl bara härligt att inte behöva undra vad man ska göra med den där tiden man har.

Kvällens träning fick dock bli inställd, måste nog vara första måndagen på 6-7 veckor som vi inte åker iväg till gymmet. Så får det lov att bli vissa dagar helt enkelt och vi får ta igen det med råge under morgondagen istället

Den där extra timmen gjorde mig till och med lite morgonpigg, vilket absolut inte hör till vanligheterna hos den här fröken inte, och det kan ju vara trevligt för omväxlings skull.

Huset hann återfå sin forna glasform efter städningen igår och medan det städades så plockades även alla födelsedagspresenter undan, pianot här hemma har fått agera presentbord de senaste veckorna, och jag blev (återigen) rörd till tårar över alla presenter som min födelsedag firats med.

Jag riktigt njöt när jag gick runt i huset och placerade alla otroligt fina saker på var och sin plats.

Alldeles alldeles snart ska jag försöka blunda och ladda inför den kommande morgondagen. Det finns ju en sådan i morgon igen. Tyvärr så har ju vädergudarna bestämt sig för att blåsa upp till storm i kväll och det är allt annat än tyst utanför fönstren.

Annars är det nästan en helt vanlig vecka som står på agendan, förutom en fredagsdejt med min kära mor som jag längtar till redan, och inför helgen (och nästan alla kommande helger fram till jul) så har jag lovat Skrutten att inte boka in någonting. Tar detta som en liten anvisning att det kanske varit lite för mycket schemalagda helger den sista tiden. Men sedan så måste vi växla upp takten lite med det sista fixet här hemma och detta måste vi använda helgerna till, och då går det ju inte att planera in en massa annat.

Får försöka hålla mitt löfte för en gångs skull (brukar annars planera in saker ändå, men låtsas inför Skrutten som om de har spontanaktiviteter) och hålla helgerna öppna ett tag framöver.

Inga Kommentarer

Det blev lite tyst här…

…men det beror på att jag har haft fullt upp de senaste dagarna för att planera och förbereda för ett drinkmingel som vi hade här hemma i Hus Nr 24 igårkväll som ett lite försenat födelsedagsfirande.

Igår sprang jag först runt i matbutiker och på Systembolaget för att inhandla allt som skulle inhandlas inför kvällens baluns. Därefter så fixades huset till lite snabbt, Strössel och Sture lämnades av Skrutten till deras mormor och morfar, högtalare för bästa musikljud lånades av en vän och extra bord och stolar hämtades hem.

Och sedan så återstod ”bara” att laga kvällens tilltugg. Det bjöds på minipajer i två olika format, en med rödbeta och chèvre och en med parmaskinka, mozzarella och soltorkad tomat, lite gazpacho som serverades kall med små bitar av tomat och gurka och sist två olika minipannacottor (hur säger man det i plural egentligen?) varav en var med smak av vit choklad och en med smak av lakrits.

När allt det här tillagades så gjordes det i ett rasande tempo, allt skulle ju självfallet vara så mycket lchf som möjligt också, och samtidigt som jag städade och fixade. Det kändes då och då som om jag var med i ett Masterchef-program eller något liknande, under ett sådant där moment när de får 30 minuter på sig att laga en hel måltid.

Det kokades pannacotta samtidigt som rödbetor, samtidigt som vit choklad smältes i ett vattenbad, samtidigt som pajdegen mixades ihop och därefter trycktes ut i små folieformar, samtidigt som dukar lades ut på borden, samtidigt som glas, drinktillbehör och frukter ställdes fram som en bardel i köket, samtidigt som bänkytor torkades, ljus tändes och kuddar puffades till.

Det var som sagt en hel massa samtidigt hela tiden. Sedan hade jag förmånen att både Adam och Kajan kom en timme tidigt så vi kunde äta lite tillsammans och de hjälpte mig och Skrutten att fixa det sista lilla. Sedan var det bara att låta gästerna flöda in och för festen att börja.

Och roligt vi hade. Ni vet oftast har man ju en vision om hur allt ska bli och vara. Speciellt när man står där och svettigt förbereder allt i ett rasande tempo. Och det är ju inte alla gånger som visionen möter verkligheten. Men igår gjorde den det, och mer därtill.

Självfallet är det tack vare gästerna som en fest blir en bra fest. När en fest resulterar i att man uppfinner ett spontant dansgolv här hemma så kan jag inte tolka det på annat sätt än att det var en lyckad fest.

2 Kommentarer