Ett barndomsminne och en dröm

Ett barndomsminne och en dröm

Vår förstfödde lilla tjej

Lucka nummer 2 och lucka nummer 3 tar vi i ett svep eftersom jag ligger lite efter.

Lucka 2

”Ett barndomsminne”

Eftersom det lider mot jul så kom jag att tänka på ett julbarndomsminne. Men först – jag har haft en väldigt fin barndom och väldigt fina jular (så förlåt mig mamma för att det är detta barndomsminnet som poppade upp).

Sedan jag var väldigt liten så önskade jag mig, innerligt och ofta, en egen hund. När jag var runt fem så tjatade jag så frekvent att min mamma till slut sa ”ja men då bestämmer vi så här: när lillebror blir fem så ska vi köpa en hund”.

Därefter blev tjatet, som överenskommet, noll och jag väntade tålmodigt i fyra år.

Problemet var bara att min mamma nog egentligen önskade att den där hundidén skulle glömmas bort under de fyra år som låg framöver. Och att när de fyra år sedan hade gått så blev min mamma något överraskad över att de fyra åren gick så fort men också över att jag i detalj kom ihåg vad som utlovades.

Min mamma ville dock fortfarande inte att vi skulle köpa en hund, så det blev ingen hund till min lillebrors femårsdag ändå. Den besvikelsen.

(Och ja, min mamma har fått höra om detta ”några” gånger.)

Men så till julen samma år så låg det ett stort paket under granen som när en klämde och kände (gör fortfarande klämmet och kännet, alldeles för nyfiken för att inte veta…) så verkade det vara en hundkorg som låg där inslagen.

Förstår ni glädjen hos undertecknad..? Jag kunde inte längta mer efter paketöppningen. Tänkte att mina föräldrar äntligen tagit sitt förnuft tillfånga.

Så väl vid den där paketöppningen så öppnade jag andaktigt detta misstänkta hundkorgs-paket för att, till min fasa, upptäcka att mina föräldrar trott att de kunde lindra min besvikelse över att det inte blivit någon hund där några månader tidigare genom att köpa en gosedjurshund i en hundkorg.

Mmm…. Den ni. Inte riktigt vad jag hade tänkt mig.

Och lucka nummer 3 hade temat ”vilken dröm har jag som jag vill uppfylla i livet?” och där kom jag mig för att tänka på att det nog minsann finns en dröm att få bo utomlands igen.

Jag minns så väl känslan när jag bodde i Köpenhamn, som även om det ligger så nära vårt land var mycket mer olikt Sverige än vad jag kunnat tro, vilken grej det var att få lära känna en helt ny kultur. Själva vardagen blev på något sätt ett äventyr.

Det var visserligen vansinnigt jobbigt i början med språket, att lära sig danskarnas sju olika sorters mjölk och för att inte tala om deras räknesätt. Men sen, bara glädje.

Men hur, när, var vet jag inte var den där drömmen landar. Och det hade absolut inte behövt vara för all framtid men i alla fall så pass lång tid så att man skapar sig en vardag i det nya landet.

Ja ja den som lever får se!

Nu är det måndag, vi står i startgroparna för en ny vecka – ha en fantastisk sådan!

 

Detta är en del av Johanna Kajsons julkalender vill du vara med kika in HÄR

Inga Kommentarer
Pyjamas-söndag!

Pyjamas-söndag!

Halva dagen har vi gått runt så här, i matchande pyjamasar och rufsigt hår. Vi tog inte på oss något ordentligt förrän det var efter lunch och dags för Juni att vila.

Varm choklad till julkalendern och vi tog igen tre avsnitt eftersom jag inte hunnit kika ännu.

Pyjamasarna sprang jag på i veckan och kunde inte låta bli att köpa hem till oss. Har varit på jakt efter nya pyjamasar till oss men egentligen tänkt lite juliga men dessa gick bara inte att låta bli och det kanske bara är bra att de kan användas året om?

Till mig själv köpte jag en lång skjorta, till stora loppan en tvådelad med skjorta och byxor och till lilla loppan fanns det en onepiece – hur gullig som helst!

Lite roligt var det också när jag skulle starta igång med Johannas julkalender och såg att hon köpt likadana till henne och Charles.

Inga Kommentarer
”Mitt perfekta liv”

”Mitt perfekta liv”

Precis som förra året så är jag med i Johanna Kajsons bloggjulkalender som handlar om att ett gäng bloggare öppnar en ny lucka varje dag och bloggar utifrån den luckans tema, som får tolkas fritt från person till person, temat för årets kalender är ”Mitt perfekta liv” och startar med lucka ett som har samma rubrik.

”Mitt perfekta liv”

En första tanke blir kring de där kommentarerna som vi som sysslar med sociala medier kan få kring hur allt alltid ska se så perfekt ut och hur filtrerat allt är. Om jag också fått sådana kommentarer? Ja. Om jag tar illa upp? Till viss del, ja. Särskilt när de kommit från personer som står mig nära.

Det är nämligen inte så att jag försöker måla upp någon form av fasad när jag skriver här inne.

Mitt liv är inte perfekt, men det är mitt. Det är verkligen inte alltid städat, gulligull fixat, vi går inte alltid går runt och är superkära, barnen är inte alltid snälla mot varandra och går inte runt hela tiden och kramas och säger till varandra hur mycket de tycker om varandra, maten är inte alltid god och tillagad på ekologiska, närproducerade råvaror men… i grund och botten har vi det väldigt bra.

Vi har tak över huvudet, mat på bordet och jobb att gå till, vi har förmånen att ha kunnat vara föräldralediga under relativt lång tid två gånger, har otroligt fina människor runt oss och en hel del annat.

Jag har också haft det riktigt jävligt under några perioder i livet vilket har gjort att jag (nu) kan se det fina i de ibland väldigt små situationerna. Jag kan bli ”hög på livet”, som Rebecca hade sagt, av de allra minsta ögonblick.

Men för att nyansera detta då – hur ser andra sidan av myntet ut?

* Jag sörjer min farmor, fortfarande, så väldigt mycket och gråter flera gånger i veckan (i smyg) för att jag saknar henne. Har känt mig på något sätt lite överraskad över denna sorg. Farmor var ju trots allt över 90 år. Det är på gränsen till att jag inte vet hur jag ska hantera detta. Egentligen vill jag ta barnen till Jul på Liseberg men kan inte förmå mig att åka till Göteborg och att vi inte ska hem till Guldheden. Det går inte ens att tänka tanken på att det bor någon ny hyresgäst i farmors lägenhet, att de kanske tapetserat om eller bytt luckor i köket. Det är som att med farmor så förlorade jag en del av min egen barndom och också en länk till alla minnen om min pappa.

* Jag kan känna mig otillräcklig, jag glömmer bort massor och vissa saker tar hur lång tid som helst att få gjort. Det är ju ”en del” i livet just nu (familj, hus, jobb och mitt hobbyjobb med Homespo) och det är absolut inte alla dagar jag känner att jag får ihop det, snarare är det oftast någon del som släpar. Jag har saker som stått på min att-göra-lista länge som aldrig verkar bli avbockade, det är presenter till nya bebisar till mina vänner som fortfarande ligger i paket kvar här hemma, samtalen och sms:n till vänner blir färre än vad jag önskar, trots fyra påminnelser har jag fortfarande inte anmält Althea till gympans julavslutning (den är imorgon) och mitt bidrag till markservicen här hemma är ganska så obefintlig för tillfället, jag glömmer saker som jag sekunden innan tänkte på och en del gånger glömmer jag det flera gånger om. Senast Andreas namnsdag (för typ 10:e året i rad).

* Jag och Andreas har det som par väldigt bra idag men den där utbyggnationen som vi gjorde förra våren tog hårdare på oss än vad vi hade kunnat tro. Vi tog ett beslut att göra något som nästintill var omöjligt (bygga klart 100 kvm utbyggnation på tre månader) och detta gjorde att vi hade noll tid för varandra, möttes i princip bara i dörren och arbetade på olika håll många av dygnets alla timmar. Till det värsta var att vi, trots den relativt korta tiden rent tidsmässigt, tappade bort varandra känslomässigt. Ingen myspysig känsla mitt i väntan på vårt andra barn. Resterna av den där tiden hängde kvar ett tag och inte förrän förra julen blev vi av med allt och då genom ett praktgräl utan dess like, men som visserligen rensade bort det där.

Och till de där grankvistarna som syns ovan, de ska förvandlas in till en julkrans, men ligger fortfarande fint orörda. Det kom annat i mellan – julgranshuggning, stopp i avloppet för att Juni gjorde nummer två i badkaret och lite annat sådant där som hör livet till.

Detta är en del av Johanna Kajsons julkalender – vill du också vara med så kika in HÄR

Inga Kommentarer