Nu kör vi

Alldeles strax så ska vi bege oss till grannstaden för att äntligen hitta den där klänningen. Jag hade god hjälp av både Kajan och Nea igår som febrilt sökte nätet och i butikerna och skickade bilder.

Men i och med att jag känner att jag själv prova i butik, då kroppen inte alla är i sitt ”vanliga” jag ännu, och då det är väldigt svårt att känna att något sitter väldigt bra.

Tack och lov så följer lillans bonusmorfar med så att jag kan prova klänning i lugn och ro. Jag var ju på stan för någon dagen sedan själv med lillan, också på klänningsjakt. Men då valde jag att prova med öppen provhyttsdörr (kanske inte helt öppen, men en bit) och det kanske inte är helt lyckat alltid.

Än så länge och som förstagångsförälder så är jag lite ”stel” och vill helst att någon ska vara med och passa om jag inte själv har full fokus.

Inga Kommentarer
Smygkik

Smygkik

Förresten… Nu är kökssoffan på plats och här syns en liten smykik. Det blev den korallfärgade Anemone från Tess Jacobsson/Mario, även om den blir lite svår att återge på bild. Det får bli en utökad titt på hela kökssoffedelen efter helgen när dopet är avfirat. 

Inga Kommentarer

Tredje dagen

På dagens ”inför dopet”-schema står det inhandling av dricka, snacks och diverse andra saker som vi kan tänkas behöva på lördag. Jag och lillan inväntar nog dock tills pappan i familjen kommer hem, så att vi kan åka tillsammans.

På tal om tillsammans så var det precis detta jag och Skrutten var under morgonens frukost. Efter att lillan ätit vid 05-tiden så valde jag att gå upp tillsammans med Skrutten och starta dagen tidigt. Vi åt frukost tillsammans och det var ju faktiskt vansinnigt trevligt. 
Och när han hade lämnat huset satte jag mig direkt vid symaskinen medan lillan sött sov vidare. Hon vaknade inte förrän ett par-tre timmar senare och då med ett leende på läpparna. Är det något som jag är imponerad över gällande den där tjejen som är vår dotter så är det hennes enastående förmåga att vakna med ett stort strålande leende på läpparna. Klart att hon är ledsen och det kommer gråt flera gånger också, men de allra flesta gånger så är det där leendet på plats. 
Utöver att ha tusen bollar i luften samtidigt idag så har jag även haft prästen, som ska döpa lillskruttan, på besök här hemma idag. Vi hade dopsamtal och gick igenom allt inför lördagens tillställning. 
Och så var det det där med klänningen också. Nej, den tråden hänger fortfarande ytterst löst…
Inga Kommentarer