I myskläder

Ända sedan Bönan kom så har vi faktiskt sett till att ta på oss vanliga kläder här hemma så gott som var dag. Detta kanske för att känna oss lite som vanligt ändå, men också för att ”vanliga” kläder på sommaren ändå bara är svala klänningar, kjolar med en topp till eller något liknande som inte känns särskilt avancerat.

Men idag, när det faktiskt känns som att hösten är lite i antågande, så åkte de där mysbyxorna på. I dessa mysbyxorna har vi ägnat oss åt frukostgäster som kom på besök och därefter bakning av morotskaksmuffins inför att tjejerna kommer hit för lite samkväm ikväll.

Den där bakningen har dock tagit sin lilla tid för jag har, idag, en dotter som inte vill att man ska vara längre bort än cirka 10 centimeter. Varje gång jag försöker flytta mig ifrån soffan (där hon ligger och sover i sin myshörna) så blir det minst sagt ett himla liv.

Inga Kommentarer
God morgon måndag

God morgon måndag

Vi säger god morgon till måndagen och därmed en ny vecka här hemma. Detta är på ett sätt en lite speciell vecka, för det är Skruttens sista vecka hemma innan han återvänder till jobbet och jag och Bönan därmed ska ta hand om varandra själva på vardagarna. 
Hur konstigt känns inte det egentligen?
Vi har ju haft det lite extra lyxigt här hemma i och med att Bönan valde att komma till oss mitt i semestern. Skrutten har ju därför kunnat vara hemma i sex hela veckor, fyra semesterveckor och två pappaveckor, vilket start man får då vill jag lova. 
Så denna veckan ska vi fortsätta att passa på att ha ”semester”. Det vill säga sova ut på morgonen (som vi faktiskt får för vår lilla loppa) och sedan bara ta dagen som den kommer, utan att planera allt för mycket. 
För snart kommer ju den där vardagen. Det känns lite spännande, pirrigt och speciellt att vi nu ska ”återvända” till en vardag och därför lämna vår lilla bubbla. Men vilken vardag vi återvänder till…

Inga Kommentarer
Snart är det dags för festligheter

Snart är det dags för festligheter

De senaste dagarna har vi använt kvällstimmarna här hemma till att pyssla inför det stundande dopet som vi ska ha för vår lilla tjej. 
Det första som åkte upp på pysselbordet  var inbjudningarna. Kan ni förstå hur glad Skrutten blev när det vi (läs: hans sambo) kom på idén att vi skulle pyssla ihop inbjudningarna själva? 
Men som hans sambo njöt. Att pyssla är något som jag finner vara både otroligt roligt och också rogivande. Denna gången fick jag dock ett antal skrattanfall också tack vare min käre Skrutten som satt och svor över de uppgifter som han tilldelades och undrades frågade vad han hade gjort för att hamna på den där pysselstolen. 
Så himla söta blev inbjudningarna till slut och har nu lagts på postlådan. Ska försöka komma ihåg att slänga upp en bild här på det färdiga resultatet, men först efter att de anlänt till de inbjudna gästerna. 

Inga Kommentarer