Krisen avvärjd

Det var minsann lite stressande när jag såg febern stiga och stiga här hemma igår. Ungefär i takt med att min energinivå sjönk och sjönk och huvudet blev mer och mer grötigt.

Vetebot som varvades med en varm varm dusch och sedan amning och pumpning (tänk vilka saker som är vardag helt plötsligt) blev tack och lov lösningen. Febern sjönk och smärtan lättade sedan och vi kunde dra en lättnadens suck här hemma.

Vi tog sedan en tidig kväll och gick och la oss strax efter att vi sett MAIF klå Helsingborg med 4-3(!) ganska så uttröttade efter kvällens bravader. En stilla tanke slog mig då att det snart har gått en tid av ett år då man inte haft kontroll över sin kropp.

Först var det nio månader av graviditet där man definitivt inte har någon kontroll över vad som händer med kroppen och den där kontrollen återupptas inte direkt efter att bebisen har tittat ut heller vill jag lova.

Men det är fantastiskt vad den där kroppen både kan åstadkomma och vad den kan tåla.

Inga Kommentarer

Välkommen vardag

Idag är det minsann första dagen som det är vardag här hemma i Hus Nr 24 igen. Skrutten steg upp i ottan under morgonen för att gå till jobbet för första gången på sex veckor.

Tänk vilken start vi fått. Sex veckor tillsammans när man får barn är något av en lyckobonus. En veckas semester hann vi med innan Bönan bestämde sig för att titta ut. Därefter har vi alltså haft hela fem veckor tillsammans för att starta upp vårt nya familjeliv. Jag är otroligt glad för denna start, för det är helt klart en hel del som händer när man får barn, och tackar högre makter för att vi fick ha dessa veckorna.

Men idag var det som sagt dags för vardag igen. På schemat idag stod BVC-besök för vägning och mätning av lillan samt samtal med mig som mamma om hur allt har gått.

Det var faktiskt lite nervkittlande när man nu helt plötsligt skulle rodda allting själv. Och till och med kunna passa en tid.

Fem minuter efter utsatt tid anlände vi till BVC och det får jag nog kalla godkänt. Så jag gick med högt huvud tillbaka hemåt efter ett lyckat besök på BVC och kände mig allmänt tillfreds.

Att lillans mormor sedan kom på ett snabbt lunchbesök gjorde inte direkt dagen sämre.

Efter att jag själv lyckats pilla i mig lunchmaten (vilket numera gärna tar sin lilla tid då det allt som oftast stöter ihop med amning eller ny blöja eller något liknande) så hade jag planer på att städa upp här hemma och sedan ge mig ut på en lång PW.

De där planerna fick dock ställas in då mitt mående gick från topp till botten på ungefär fem minuter. Istället sitter jag här hemma med en värmande vetebot och kollar febern var 15:e minut för att försöka mota bort en annalkande mjölkstockning.

I dessa tider är jag väldigt glad att ha en snäll svägerska som man snabbt kan slänga iväg ett sms till för att rådfråga.

Nu – återvärmning av veteboten.

Inga Kommentarer

Drömmen om en soffa

Skrutten kommer nog få lite att stå i på flera olika sätt nu när livet har förändrats litegrann. En hel del av det står undertecknad själv för. Detta på grund av att när man ”går hemma” så kommer man på så himla många bra idéer. Särskilt så kommer man på dessa under sena amningsstunder (eller som under graviditeten var av andra anledningar) på nätterna.

Den senaste tiden har Skrutten byggt både skötbordsunderlägg och byggt om halva vår uteplats. Detta just för att jag fått en idé. Här hemma säger jag numera titt som tätt ”Vi kanske skulle…”, detta betyder då oftast att det är någonting som Skrutten ska hjälpa mig med.

Nyast av de där idéerna är att vi ska möblera om lite i vårt vardagsrum. Ett stycke piano ska flyttas (igen… Hoppas inte vår starke vän Adis läser detta…) och på pianots plats ska det istället ställas en kökssoffa och så ska vi flytta dit vårt matbord.

Den där kökssoffan skulle ju också hittas (enligt Skrutten är det ingen panik med detta, men när man väl fått något på huvudet…) och som av en händelse så råkade det poppa upp en annons på Blocket med en perfekt soffa. Så nu ska jag smygsms:a säljaren och se om den kanske fortfarande finns kvar.

Inga Kommentarer