Egentligen…

…så är det redan långt efter läggdags, men jag tänkte trotsa läggdagstiden och stanna uppe en stund till för att se det inspelade avsnittet av Kardashians bröllop. Part II ska tilläggas.

Det kanske inte är ett särskilt smart drag, i och med att jag anar hur trött jag kommer vara om några timmar när det är dags att stiga upp. Men kombinationen av att jag inte kan hålla mig ifrån att se avsnittet och att jag vägrar inse att helgen redan är över gör att jag ignorerar risken för morgondagens trötthet.

Så därför kramade jag precis Skrutten och Strössel god natt och bäddade ner mig själv i soffan under en filt.

På tal om den där kramen… Det var egentligen en vanlig god natt-kram, fast bara en lite mer långdragen sådan. En kram där vi stannade upp och kramades som man gjorde när man var alldeles nykär och omöjligtvis kunde släppa varandra. Då kan liksom en bomb brisera precis intill utan att man ska skulle ha märkt det.

Och jag måste erkänna att det kanske inte är varje dag i vardagen som man tar sig denna kramandes eftertanke. Mitt i dagmattelämnande, jobb, mathandling, tvätt, renovering, matlagning och andra vardagssaker så blir det liksom så lite tid över. Eller så kanske man är dålig på att ta sig tiden bara.

Därför lägger jag mig (om en stund) lite extra glad för att vi ikväll tog oss tiden att nykärskramas.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *