Så här såg det också ut…

…efter den där löpturen. Innan glädjeskutten och leendet kom så försökte jag hitta andan igen, igenom ett håll utan dess like. Det gick liksom bara inte att andas sista biten. Jisses så trött jag var…
Nu inväntar jag Skruttens hemkomst och sedan står det storstädning och storhandling på schemat. Inte alls storroligt (vet så klart att det inte är något riktigt ord, men försöker bara skoja i och med att vi ska storstäda och storhandla, ja ni förstår… Kul liksom!).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *