Var tvungen att beundra mina små planteringar tillsammans med morgonkaffet. Och visst har de tagit sig?
Jag kan ha Sveriges minst gröna fingrar och tar död på det mesta i växtlighet som kommer i min väg. Och inte kan jag heller säga att jag någonsin varit särskilt intresserad.
Men förra året hände något. Då gav jag mig tusan på att lyckas med plantor i form av tomat, mynta och chili. Myntan och chili gick alldeles toppen men tomaterna åt skogen.
Så i år… Kanske är året? Här hemma såddes för några veckor sedan frön som nu växt upp till små mini-plantor och som förhoppningsvis någon gång till sommaren blir tomat, chili, smultron och gräslök. Jag vet att jag inte valt något svårodlat direkt, men ändå, jag ska ta hand om dem för allt jag har.
Och kanske var det som min mamma har sagt – efter 30 kommer trädgårdsintresset?
