Ja, alltså förstår ni hur hon växt? Jag kan knappt förstå att hon varit så där pyttig. Och då var hon ändå några veckor gammal här plus att hon inte var särskilt liten när hon kom.
Det är så härligt att ens bild av barnen liksom följer med en i takt med att de växer. Det är så självklart att hon är precis just så som hon är nu. Inte en liten plutt utan istället en bestämd sexmånaders.
Bilden dök upp under morgonen när jag höll på att sortera bland mina bilder. Det är nämligen dags att få kontroll över de där bilderna som fullkomligt håller på att svämma över. Den som sitter på något fint knep får gärna höra av sig.
Annars har jag (och vi) haft en riktigt fin dag. Mötte upp en vän efter förskolelämning och fikade loss hela förmiddagen hemma hos henne. Därefter mötte jag upp min mamma som gjorde sällskap till hämtningen av loppan och vi gick sedan på stan och lunchade långt in på eftermiddagen. Och överallt har vi tagit oss till fots. Hade varit kul att se hur långt jag egentligen går varje dag. Kors och tvärs är det i alla fall.
Maken har varit borta från hemmet ikväll så det har varit jag och tjejerna. Loppan fick stanna uppe lite extra länge för en stund i soffan efter att jag lagt den lilla. Så försökte jag med det smarta knepet att byta till Mästerkock runt 20-tiden (hon somnar alltid när det slutar vara barnprogram som visas) men ack så fel jag hade denna gången. Överlistad av en 3,5-åring som hade 1001 frågor om programmet.
Så gick det med den planen…
Men! Skrattar bäst som skrattar sist. Nu ska jag plocka fram chipsen som jag gömt under soffan. Den kontringen minsann. Och se programmet igen, utan min lilla kommentator.
