Tvätta, tvätta, tvätta bort din sura min

”En sak bara, ingen vit” var orden min man skickade iväg mig till IKEA, höggravid och i jakt på en ny soffa.

Jag trodde (på riktigt) att jag hittat en ljusljus grå Söderhamn och blev lite förvånad när det stod ’vit’ på textillappen. Och så fick jag både försäljaren, bonusfar som var med på IKEA-turen och en kompis sambo, som också råkade vara på det blågula varuhuset samtidigt, att lova att inte avslöja att den beställda soffan var vit.

Hem åkte jag och berättade att jag beställt en ljusgrå soffa.

Hur det gick när den sedan levererades och packades upp? Ja, det är en annan historia det.

Det är inte praktiskt med vit soffa och småbarn men å andra sidan är den väldigt lättvättad. Den blir inte tvättad för var och vartannat spill, men åker absolut i tvätten mer än jag någonsin tvättat sofftyg, och då är jag för att det bara är att dra av tyget (med hjälp av dragkedjor) och slänga i tvätten. Vi behöver aldrig stryka dem efteråt.

För spills, det gör det. Eller som senast när Althea stoppade händerna (i ett obevakat ögonblick) i Voluspa-ljuset, blev fylld av sot och sedan gick loss på soffan.

Då är det lätt att hålla sig för skratt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *