Så blev hon nio månader vår yngsta lilla tjej. Lika många månader på utsidan som på insidan, och det är då man inser hur lång tid man är gravid.
Hon har haft fullt ös redan från början den här damen och bråttom i livet har hon. Vill gärna stå hela dagarna, hade kunnat skippat krypet och lärt sig gå på en gång, äter bara om hon får slurpa i sig det själv och hemlagad mat ska det vara, humör utan dess like men med det mest smittande skrattet jag vet, två tänder som kom för längesedan och fyra till på gång, storasyster är det allra bästa som finns och gungan är favoritleksaken här hemma.
Vår stora lilla tjej. Och så det där med ”föddes du inte nyss?!” men ändå så kan man inte ”tänka sig hur livet var innan”.
Imorgon väntar kalas hos hennes mormor och vi längtar redan.
