Susanne Strandh

Hej höstlovets sista timmar. Det som jag först hade lite ont i magen över att barnen inte skulle vara helt lediga på men oj oj så mycket roligt vi har hittat på – sett MAIF kliva upp i Allsvenskan, Magishow med Douglas Nordenfelt och Vilgot och så finalen med två dagar på ALV. Detta underbara ställe.

Vill ni se hur vi haft det där? Hoppas det, för här kommer det:

Tidigt… Eller ok, inte riktigt så tidigt som vi tänkt oss eftersom vi försov oss, men runt 07 satte vi oss i bilen och följde GPS:en mot Vimmerby.

Någon roade sig en liten stund med att låna mina glasögon och jag tyckte hon var ungefär hur fin som helst.

När klockan hade passerat 10 fick vi återigen (med hänvisning till att vi var här i somras) lov att gå runt i dessa omgivningar. Nu frostkrispiga och med mycket mindre grönt än sist. Men vilken höst/vinterkänsla.

Vi hann med både fika, lunch, vilostund, mer fika och teaterföreställningar innan mörkret kom och det var dags att checka in i stugan.

Vi bodde i Lyan – en så fin stuga – och här lekte Juni och Lemoni medan Althea ritade och Kimmen och Frida stod för maten. Andreas bidrog med musiken och jag… fotade och beundrade stugans inredning. Vi är bra på olika saker.

Morgonen efter vaknade barnen förväntansfulla och föräldrarna likaså. De senare var kanske lite mindre morgonpigga eftersom vi satt uppe långt in på natten och skrattade. Vad Juni och Lemoni tittar på? Den här ljuvliga utsikten:

Strax efter att vi förberett stugan för utcheckning så hann vi med en sväng lek innan vi tog oss till Majkens Café för frukostbuffé.

Med frukost i magen så väntade en hel dag till inne i parken. Jag upplever att det var ännu fler människor än i somras, och därav lite mer trängsel och ännu mer ”vara i god tid” som behövdes inför föreställningarna, var det kanske för att det visades färre föreställningar kanske? Så att alla inne i parken hade lite färre ställen att sprida ut sig på?

Jag roade mig en liten stund på egen hand med att kika in hos Lotta på Bråkmakargatan och hos Tant Berg. Det ser exakt ut som under inspelningarna – hur häftigt?

Förutom alla teaterföreställningar så är den här dra-sig-över-ån-flyt-grejen tjejernas stora favorit. Här står vi tills jag skäms alltför mycket över köbildningen bakom oss och övertalar tjejerna att kliva av.

Bland föreställningarna var Ronja, precis som i somras, vår gemensamma favorit. Blir precis lika rädd varje gång under föreställningen ”Natten då Ronja föddes”.

Den här bilden sammanfattar fint hur glada i var över vårt besök här, och sällskapet. När mörkret lagt sig och klockan hunnit passera 19 satte vi oss i bilen igen och styrde söderöver. Hej och hå så trötta vi var. Tror att jag somnade på 32 sekunder efter att vi lagt oss i sängen här hemma.

Och med detta sagt så ska vi nu säga tack och bock för denna höstlovsvecka – tack – du var väldigt fin!