




Så blev hon fyra år…. Vår stora lilla loppa.
Frukostbricka på sängen, skönsång(?) och trumpetspel, presenter och så en spännande karta till vår present till henne.
Andreas hemliga byggprojekt har varit att snabbt (för att hon inte skulle märka så mycket) bygga en trädkoja till henne. Hennes reaktion när hon förstod att det där bygget i trädet var till henne, och inte något förråd som vi försökt lura i henne, kommer jag stoppa närmst hjärtat och bära det där resten av livet.
Hon har omsorgsfullt lekt med alla sina presenter, haft olika uppsättningar av kalaskläder och allmänt bara haft en fin dag. Lek i trädkojan, kalas med familjen och så avslutade vi med att äta middag med min mamma och mina bröder och sist lite lek med lera bara hon och jag.
Så fin dag och för att inte tala om den där trädkojan. Jag själv har nästan inte kunnat ta ögonen ifrån den och hjärtat bubblar liksom över av kärlek till Andreas som har fixat och slitit med den.
Det återstår lite finlir med den och sedan längtar jag efter att få lägga vantarna på den och få måla och inreda lite. Och så ska den få en rutschkana som går från ena kanten.
Nästan så att en annan vill flytta in i den… Hus nr 24 B kanske den ska kallas?
Men först och främst ska jag och maken landa i soffan, pusta ut efter allt kalasande och se ett avsnitt av den nya serien vi följer.
Känslorna har ju redan svallat över lite här idag men HÄR kan ni läsa mina första bloggord från när Althea hade kommit till världen.
Och framför allt – grattis igen min älskade kloka och helt fantastiska fyraåring. Det finns inte ord som kan beskriva den kärlek vi känner till dig.