Utflykter

Jag tror att jag har tappat räkningen på hur många glassar vi ätit sedan vi kom upp hit. Säkert handlar det minst om en om dagen i alla fall. Glasspinnarna, som syns tillsammans med kaffet, var 100% frukt och så vansinnigt goda. Och kanske väl att vi varierat glassintaget mellan nyttiga och lite mindre nyttiga nu när det blivit glass i stora lass.

Vi har i alla fall fortsatt hänga på Söder och fortsatt bli bortskämda av våra vänner. Vi spenderade en onsdagskväll och natt ute hos Ola och Catalina, som precis köpt radhus, och njöt av grillat och gott i glasen. Vi hängde en tokvarm och härlig torsdag med Kristin och hennes lilla Esther (som är hela fem månader nu) åt lyxlunch och drack sedan kaffe i nya fina lägenheten.

Och varför det blivit så mycket glass? Det gick ju och blev sommarvärme här uppe denna veckan. (Vi kan väl i alla fall försöka skylla på värmen) Vi som hade packat varmare kläder eftersom Stockholm låg lite efter med våren, jämfört med oss sydbor, så vi har snällt fått spontanshoppa vårjacka och solhatt till Juni.

Och vår yngsta loppa fyllde hela tio månader här uppe, i torsdags var det den stora dagen, och vi firade traditionsenligt med rosa ballonger och donuts.

Lite roligt var det allt när vi gick förbi en lekpark med ballongerna – någon som tror att vi blev populära?

Och så måste jag ge en stor eloge till mina tjejer som bara stortrivts i denna nya miljö. Jag har sagt det förr men det tåls att sägas igen, de är helt ljuvliga att ha med sig på resor och upptåg, jag hade verkligen kunnat åkt precis vart som helst med dem.

De har klarar pendeltåg, tunnelbanor, promenader och bussar utan (typ) det minsta gnäll. Helt otroligt egentligen.

Och kanske är det för att vi föräldrar också trivts så bra? Och därmed varit (ganska) så lugna.

Vågar jag erkänna att jag Hemnet-snokat litegrann efter lägenheter på Söder? Sätt nu inte kaffet i halsen mamma, vi ska inte flytta, men det var bara lite roligt att få tänka tanken.

Men… Förutom att vi har trivts så bra här uppe och att vi tycker att det var ett av de allra bästa beslut vi tagit, att ta en semestervecka ”mitt i” och i vårt eget land, så har jag också gått med ett blytungt hjärta denna vecka.

Det är kanske också den största anledningen till att det blivit lite mer glesa besök här inne, för att jag inte ännu riktigt orkat beröra det där onda. Men det kommer.

Det tunga hjärtat att lindrats av att få lov att vara mitt bland familjen och alla vännerna precis hela dagarna. Så lyckligt lottad att jag har dem.

I Hagaparken, i tisdags, fanns förutom den där prinsessan som den stora loppan letade längtansfullt efter också Fjärilshuset där vi kunde kika på fjärilar, hajar och en hel del läskiga kryp.

Förstå tålmodigheten och lugnet som en fyraåring måste samla ihop för att vänta på att fjärilen självmant klättrar upp i handen. Det är ju nämligen strängt förbjudet att röra fjärilarna på annat sätt, deras vingar skadas ju så väldigt väldigt lätt. Så stolt jag var över vår tjej som stod still och väntade i flera långa minuter.

Och igår hängde vi på Nytorget precis hela dagen. Åt frukost till lunch och inte mindre än två glassar.

Det är ovärderliga minuter som vi spenderar ihop, vår lilla familj, där vi kan vara så där supernärvarande. Ingen tvätt, handling, att-göra-listor, eller andra måsten som pockar på vår uppmärksamhet. Bara vi och alla fina människor runt omkring oss.

Och så har den lilla loppan lärt sig att peka, bara en sådan sak. Det allra första peket kom när hon såg karpfiskarna.

Under förmiddagen igår tackade vi för oss ute i Täby och flyttade in i Anna (som jag känner från pluggtiden i Uppsala) och Oskars gästlägenhet.

Vilken supersmart grej det är med en gästlägenhet i bostadsrättsföreningen och så mysigt det var igår att få installera oss. Då kom den där låtsats-att-vi-bor-här-känslan igen.

Anna och Oskar bor på Söder och vi hängde där egentligen hela dagen igår. Testade burgare på Paradisets matmarknad (där allt innehåll är naturligt och efter hållbarhetskoncept), åt kanelbulle och drack god kaffe och röjde loss i Tantolundens lekpark.

Och så undrade stora loppan varför någon målat ett konstverk mitt på väggen och vi fick lite snabbt komma på ett (halvpedagogiskt) sätt att förklara grafittin (och ”prova inte detta hemma”-begreppet).

Nu ska vi kila över till Anna, Oskar och deras lilla Alex för att morgonpussas och äta frukost ihop. Därefter ska vi spendera dagen i Hagaparken och vem vet vi kanske springer på en prinsessa eller två.

Framför allt hoppas jag få kramas med min vän Kristins egna lilla prinsessa som jag i så fall träffar för allra första gången.

Önskar er en fin första dag av maj månad.

Och glöm som sagt inte att trycka på hjärtat  här nedanför om ni uppskattar inlägget…