Efter ännu en natt på soffan, dit Juni så gärna vill när hon vaknar orolig på natten, stack Andreas fram huvudet och berättade att Juni fortfarande har feber.

Jag klev upp, hällde upp en kopp kaffe och började sedan skicka meddelande om vab till allt från förskola till mitt jobb, la in autosvar och styrde upp logistiken kring hur stora loppan skulle tas till och från skola. Andreas har styrt allt enligt precis samma premisser nu både måndag och tisdag.

Vinkade hej då till stora loppan och önskade henne en riktigt rolig dag i skolan, fyllde på kaffekoppen och kände på en brännhet treårig panna, kröp ner bredvid och lyssnade på alla lämningar som skedde på förskolan som är vår granne.

Snurrade in en sväng på sociala medier och strukturerade sedan upp dagen. Ska försöka kombinera vabbandet med en deadline, packning inför Stockholm imorgon och så första föräldramötet på Altheas skola ikväll.

Det är en underdrift att säga att det har varit mycket senaste tiden men det som har varit mycket har varit SÅ roligt. Liiiiiiite ser jag dock fram emot mitten på oktober då jag kan bocka av en av de två stora sakerna. Mest för att det ska lugna ner sig litegrann.

Nu ska jag se om jag vågar gå och göra en tallrik gröt utan att köksskramlandet gör att lilla loppan vaknar. Hon behöver nog all vila hon kan få för att bli av med de där febergraderna.

Sedan ska jag ligga tätt tätt intill henne, spana på hennes långa ögonfransar och hålla koll på temperaturen.

Ser ni förresten loppans ”lilla” gosedjur? Giraffen (från HM Home) fick hon av sin storasyster förra gången hon var krasslig. Det jag inte riktigt tänkte på då var att barn tenderar att vilja ha med sig sina gosedjur, till förskola och så, och en giraff av modell stor blir anings stökigt att bära med sig. Efter ett tag.

Det blev en torsdagstraditionell våffelmiddag framför hyrfilm FÖRRA torsdagen minsann. Förstår ni hur mycket jag släpar här nu igen?

Gick in i denna vecka med vetskapen om att den skulle bli den hetsigaste detta året och sedan var det bara att försöka hålla näsan ovanför vattenytan. När klockan slog 23.00 igår och jag var i mål med sista grejen så drog jag en lättnadens suck och klappade mig sedan på axeln – huh!

Men för att komma tillbaka till våfflor: Gah vad gott det är! Upptäckte att det väldigt gott att börja med färskost med vitlökssmak och sedan köra på med det vanliga (för mig) – gräddfil, rödlök, tomat, stenbitsrom och parmesan.

Och eftersom det nu är fredag och så kan vi väl köra en liten fredagslista?

VECKANS BÄSTA: Är ett positivt besked som jag fick och som det blev ”kör hårt” på direkt. Kan inte riktigt berätta allt ännu, men det kommer (jag vet, sååååå tråkigt att läsa sådant här – varför berätta alls liksom?)

VECKANS SÄMSTA: Denna får hänga i från förra veckan —> Tågtrafiken. Alltså som jag kämpar med pendlandet. Det har dock blivit vansinnigt roliga konversationer på DM efter mina (arga) instastories vid diverse tågstrulssituationer.

VECKANS ROLIGASTE: Att jag och tjejerna började dagen med att hoppa i sängen. Ni vet att man aldrig blir för gammal för det visst? Det är nog energin från att ha kommit ur hetsbubblan, i och med deadlinen igår, som gjorde att jag kunde vara en rolig mamma igen. Till och med klockan 05.55 på morgonen.

VECKANS GODASTE: Jag kan ha hittat ett ännu vassare chips än mina vanliga vinägerchips – Pringles vinägerchips. Så sura att en får brännskador på läpparna – gott!

JUST NU: Sitter jag på tåget påväg till jobbet, håll i hatten men allt har gått smidigt än så länge, en arbetsdag väntar sedan är det:

HELGEN: Har jag absolut noll planer för. Andreas ska vara iväg hela helgen och ta igen saker som han lagt undan för att hjälpa mig denna vecka (världens finaste är han!) och därför kommer jag gå all in i att ta igen gos med våra små. Känner jag dem rätt så väntar en önskan om äventyr runt hörnet.

God morgon tisdag! Eftersom jag (fortfarande) inte är uppe i mitt vanliga inläggstempo blir det ett helgsvep till ganska så nära Brokamåla-helgen.

Men det kan väl vara lite trevligt att vila ögonen på ändå kanske?

Först och främst – vilket pangväder det har varit! Älsk på att helgerna känns som semester och att sommaren därför sträcks ut.

Men vi tar det från början:

Helgen firades in med att jag hämtade den här damen ifrån skolan (jo visst, hon började skolan förra veckan, en emotionell resa för föräldrarna i familjen vill jag lova) och så åkte vi till C4 Shopping och strosade runt till sena timman.

Sedan blev det lördagmorgon. Medan Andreas var morgonpiggt uppe på gymmet låg vi här och drog oss. Öppnade fönstret på vid gavel och jag försökte svara på alla frågor som poppar fram ur min sexårings huvud – så gott jag bara kunde innan första koppen kaffe intagits.

Althea önskade en dag där barnen fick bestämma schemat. Vi traskade nerför backen till tågstationen och tog oss (igen) till grannstaden Kristianstad. Lekparkslek följt av lunch på Mix n Go.

I vanlig ordning tog jag quorn, granatäpple, grönkål, avocado och chèvre. Dressing —> chili-koriander.

För att mota bort eventuella bakterier/virus/annat bläigt som kan följa av skol- och förskolestart så festade vi till det med ingefärsshots.

Andreas råkade dock tro att detta var dressingen och hällde ut den på sin sallad. (Förlåt älskling, jag vet att du tycker att jag retas nu, men lite roligt var det faktiskt.)

Efter lunchen rastade vi av oss här innan vi spontande en bio.

Vips så var det söndag och vi lånade med oss tjejernas kusin Alma för att söndagshänga på Rebel Park.

En liten notering här igen – det var inte folktomt men eftersom jag (återigen) inte vet vilka (särskilt barn) som bör/får/ska synas, om än så i bakgrunden, så fångar jag ögonblick där bara vi syns.

Trötta efter dagens alla aktiviteter plus ett kvällsbad vid Levrasjön så tänkte jag fixa snabb middag i tron om att man kunde göra egen ravioli på färsk pasta (lasagneplattor). Det gick inte särskilt bra.

Plattorna var liksom för hårda så det gick inte att få ihop dem. Kanske om jag hade blött dem lite innan..?

Hur som – har någon ett bra tips så feel free!

Istället blev det en cannelloni-variant och smakerna var det inget fel på – gorgonzola, päron, creme fraiche och parmesan.

De misslyckade små ravioliknytena fick följa med som matlåda. En matlåda med misslyckad pasta är en ganska så sorglig sådan.

Därefter var det sen söndag och en ny vecka stod på intågande.